Den 7 juni 2026 träder EU:s lönetransparensdirektiv i kraft i svensk lag.
Syftet är att öka insynen i lönesättningen, minska osakliga löneskillnader och stärka jämställdheten på arbetsmarknaden.
Det handlar inte längre bara om rättvisa som värdegrund
– det blir ett lagkrav.
För företag innebär det större krav på struktur, dokumentation och kommunikation kring löner, förmåner och ersättningar.
Frågan är: hur redo är er organisation?
Direktivet stärker principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete.
Det innebär att företag behöver ha tydliga processer och dokumenterade grunder för hur löner sätts, följs upp och kommuniceras.
En attraktiv och framtidssäker arbetsgivare har redan idag:
Att börja förbereda sig redan nu stärker inte bara efterlevnaden av lagen – det stärker också ert arbetsgivarvarumärke och förtroendet hos både medarbetare och kandidater.

Det första steget är att skapa ett stabilt ramverk för ert lönearbete.
Det innebär att ni behöver säkerställa att följande delar finns på plats:
Att ha en objektiv metodik för att bedöma och motivera ersättningar är centralt. Det är lika mycket en fråga om förtroende och trovärdighet som om juridisk efterlevnad.
Lönetransparensdirektivet ställer tydliga krav på rapportering och tillgång till löneinformation.
Det innebär att ni behöver säkerställa att era HR- och lönesystem klarar att hantera insamling, analys och rapportering av lönedata.
För företag med fler än 100 anställda blir regelbunden rapportering ett krav
Därför bör ni redan nu börja skapa rutiner för:
Ni bör ha aktuella och välstrukturerade dokument som:
Där skillnader inte kan motiveras med objektiva kriterier krävs en handlingsplan– något som bör förankras i både ledning och HR.
Lönetransparens handlar inte bara om siffror – det handlar om kultur och dialog.
För att direktivet ska få effekt behöver ni arbeta aktivt med kommunikation, förståelse och utbildning.
Ni behöver inte ange lön i platsannonsen, men bör kommunicera löneintervall tidigt i processen. Det stärker ert varumärke och effektiviserar rekryteringen.
Nej, enligt direktivet får arbetsgivare inte fråga om kandidatens nuvarande lön. Däremot kan ni fråga om löneförväntningar, gärna kopplat till ert definierade löneintervall.
Informera om hela ersättningspaketet – grundlön, förmåner, bonus och eventuella prestationslöner. Använd intervall baserade på medianlön snarare än extremvärden.
Nej, insyn gäller på aggregerad nivå. Det innebär att medarbetare kan begära ut information om lönestrukturen i stort, inte om enskilda personer.
På AGERA HR har vi lång erfarenhet av att hjälpa företag skapa rättvisa och transparenta löneprocesser.
Inför att direktivet blir lag hjälper vi er att bygga en hållbar struktur, från strategi till praktiskt genomförande.
Vi kan stötta er med att:
Vi hjälper er inte bara att följa lagen – utan att använda den som ett verktyg för att bygga en modern, jämställd och attraktiv arbetsplats.
Vill ni ligga steget före inför 2026? Kontakta oss så gör vi er redo för lönetransparensdirektivet.
Berätta för oss, så kan vi tillsammans titta på en passande lösning.
AGERA HR är ett HR-konsultbolag i Stockholm som arbetar för att individer och verksamheter ska kunna nå sin fulla potential. Våra HR-konsulter utför interimsuppdrag, rekryteringar, utbildningar och projekt inom HR och organisation.
– Vi är er engagerade, effektiva och personliga HR-partner!

Copyright © 2025 AGERA ADVISER HR SVERIGE AB | Integritetspolicy